I onsdags kväll inträffade en rad koordinerade attacker mot hotell, sjukhus och andra platser i staden Mumbai i Indien och det hela utvecklades snabbt till kaos och en rad olika gisslandraman. En stor tragedi som när detta skrivs är långt ifrån över och hela bilden av vad som har hänt och vad som ligger bakom är mycket oklar.

När nyheterna om en terroristattack började sippra ut via traditionella mediakanaler som tv och radio hade redan den nya tidens kommunikationsmedel, i form av olika sociala medier på internet, sedan länge rapporterat om händelseutvecklingen. På Twitter, den största mikrobloggningstjänsten, skrev folk via sina mobiler direkt från gatorna i Mumbai och över hela världen satt folk och följde uppdateringarna. Rapporter från TV, radio och folk på plats blandades med länkar till bilder på Flickr, videos på YouTube och allmäna reaktioner på det hemska som pågick.

För er som är obekanta med Twitter: Det är alltså en tjänst där man skriver korta meddelanden (max 140 tecken) om valfritt ämne och detta visas sedan för alla som följer ens uppdateringar samt på Twitters publika lista av uppdateringar. Hela floden av meddelanden är också sökbar via Twitter Search, och när något inträffar är folk ofta snabba att använda sig av ”hashtags” (eller tecknet ”brädgård”, ”#”, på svenska) framför vissa relevanta ord. I det här fallet la folk till #mumbai i alla sina meddelanden och på så sätt skapades en kanal som ständigt uppdateras med det senaste folk sagt om händelseutvecklingen. Om man följde exempelvis CNN och Twitter-uppdateringarna samtidigt så blev det snabbt uppenbart att man via internet låg mellan 15-60 minuter före med i princip alla nyheter. Något som t ex uppskattades oerhört av de på Twitter som ena stunden desperat vädjade efter information om en bröllopsfest som var inblandad i ett gisslanddrama (”I’m a friend of the bride!!”) men som ganska snart fick en ström av bekräftade källor på att alla hade klarat sig oskadda.

Länk: #mumbai på Twitter.com

Men Twitter användes inte bara för nyheter utan genom så kallade re-tweets (upprepning av någon annans meddelande) började t ex spridningen av information riktad mot folk i nöd och anhöriga till folk som befarades befinna sig i området. Telefonnummer spreds, länkar postades och personer på plats erbjöd sig att hjälpa till att lokalisera eller kontakta försvunna personer. Sent på kvällen larmade två stora sjukhus i regionen om att de behövde blod och denna information, tillsammans med adresser och telefonnumer, spreds som en löpeld över Twitter och andra tjänster. Det startades hjälpbloggar, Google Maps med viktiga platser och Wikipedia-artiklar. Personer världen över hjälptes åt att samla ihop informationen och att få ut länkarna blixtsnabbt.

Det som hände var helt enkelt att internet och annan modern teknik spände musklerna och bevisade vilka oerhört effektiva verktyg vi har tillgång till om något hemskt inträffar. I Sverige är användandet av Twitter ganska blygsamt och vi har inget riktigt stort alternativ som ”alla” använder. Hur skulle vi på bästa sätt kunna koordinera hjälpinsatser och få ut information via datorer, mobiler och andra digitala kanaler om vi skulle bli tvugna till detta i Sverige?

Avslutningsvis så är det värt att nämna att samtidigt som det är en enorm styrka att folk välden över kan göra sin röst hörda via bloggar, mikrobloggar och liknande tjänster, så medför det också en viss fara. Känslig information och ibland rena lögner kan lätt spridas, men oftast sker det självsanering och gallring innan det når den stora massan. På Twitter framfördes massiv kritik mot CNN och vissa indiska tv-kanaler som anklagades för att visa bilder och rapportera direkt om polisens arbete och var de befann sig och därmed riskerade att ge terrorister värdefull information. De som spridit liknande information från TV vidare på Twitter fick sig en och annan känga. Min kollega Ola tog också upp Steve Jobs påhittade bortgång och påföljande aktiekursras som ett bra exempel på när lögner som sprids via internet får stora konsekvenser.

Andra bloggar om: Mumbai, Twitter, Sociala Medier, Flickr, Wikipedia

Jag använder Google Docs en hel del för att skriva texter och skapa kalkylblad och är väldigt nöjd med att ha ersättare för Microsoft Word och Excel (och givetvis Powerpoint om man använder det) tillgängligt när jag vill i min webbläsare. Det enda som kan vara störande är att om man använder tjänsten för att snabbt skriva ned något så är ett nytt dokument ett antal klick och laddningstid bort. Först måste man öppna listan över befintliga dokument, klicka på ”New” och sedan välja vilken typ av dokument man vill skapa.

I somras skrev Google själva om ett bra tips angående detta ”problem” men jag glömde bort det lika fort och har varken använt det eller tipsat om det här på Ohsohightech. För några dagar sedan testade jag det och nu är det dags att dela med sig av detta väldigt enkla tips.

Man kan skapa bokmärken som leder direkt till ett nytt dokument av en viss typ i Google Docs och på så vis komma direkt dit man vill med bara ett tryck bland bokmärkena. De tre länkarna nedan leder till ett nytt dokument av respektive typ.

Nytt Dokument

Nytt Kalkylblad

Ny Presentation

Allra smidigast blir det om man lägger till länkarna direkt i bokmärkesfältet som man alltid har synligt. i de flesta webbläsare ska det bara vara att dra och släppa länkarna ovan på platsen man vill ha dem. Vill man skapa det nya dokumentet i en ny flik så kan man göra det genom att högerklicka och välja ”öppna i ny flik” eller så håller man inne Ctrl (Windows) eller Cmd (Mac).

Google Docs är för övrigt helt gratis och låter dig som sagt skapa text, kalkylblad och presentationer direkt i din webbläsare. Dokumenten är därmed tillgängliga från vilken dator du än hamnar framför så länge du kommer ut på internet med den. Hej då usb-minnet! Så har du inte testat Google Docs tidigare så kanske detta tips var meningslöst i sig, men kanske får dig att upptäcka tjänsten för första gången?

Andra bloggar om: Google, Google Docs, tips

Som många av er vet så driver jag och Markus även sidan whoa.nu. Jag är den första att erkänna att whoa inte är den modernaste sidan i världen men den fungerar och folk gillar den. Vi har dock ingen bra funktion för att dela med sig av filer på sidan. Många har dock detta behov när dom lägger upp sina alster till allmän beskådan och då använder många tjänsten Rapidshare. Rapidshare har sina nackdelar, det är ganska seg nedladdning, det är mycket reklam, det är ibland ganska oetisk reklam och den största nackdelen är att man måste vänta typ 70 sek på att få göra sin nedladdning.

MediaFire

MediaFire fungerar ungefär likadant som Rapidshare. Du laddar upp din fil eller dina filer och får en länk som du kan dela med dig av till allmänheten. Men den stora skillnaden mot Rapidshare är att när skickar sin länk till någon så slipper den personen vänta på att få ladda ner filen, nedladdningen var uppe i cirka 1mb/sekund (Alltså 10mbits) när jag testade. Det var dock rätt mycket reklam på sidan, men det får man kanske acceptera.

• Gränsittet inte mycket trevligare än Rapidshare
• Begränsning på 100 mb
• Snabbare nedladdning
• Ingen väntetid för nedladdning
• Ingen registrering krävs

Länk: MediaFire

Drop.io

För just den typ av uppgift som Rapidshare används mycket till, att ladda upp en fil, få en länk, skicka länken till en kompis eller på ett forum så spöar Drop.io det mesta. Gränssnittet är snyggt som attan, uppladdningen sköts av ett snyggt flash gränssnitt med progressbars och dylikt och uppladdningen går fort. Tyvärr finns begränsningen på 100mb men i det flesta fall räcker ju det ganska långt. Nedladdningen pendlade lite men låg för det mesta runt 700 kb/sec.

• Snyggt
• Web 2.0:igt
• Ingen registrering krävs
• Snabb nedladdning
• Sa jag att det var snyggt?

Länk: Drop.io

Fler alternativ?

Det finns mängder av såna här tjänster på nätet och att just Rapidshare har blivit någonslags standard beror kanske på att de var först, jag vet inte. Jag skulle i alla fall rekommendera alla som använder Rapidshare mer eller mindre att slänga ett öga på framförallt Drop.io. Personligen drar jag mig alltid från att klicka på länkar som går till Rapidshare, så om jag får en Drop.io länk nästa gång jag ska ladda ner något så blir jag glad.

Har ni någon favorit i kategorin ”Snabbt ladda upp en fil utan registrering och snabbt få en länk att ge till allmänheten”?

Andra bloggar om: Rapidshare, Dela filer, Skicka filer, Drop.io, Skydrive, MediaFire, Webtjänster

Okej. Nu vet alla vad RSS är och vad det är bra för va? Då ska vi ta det to the next level. RSS är ju fantastiskt bra på alla sätt men många har säkert samma problem som jag vet att både jag och Markus har. Ibland blir det helt enkelt för mycket. Har man hållit sig borta ifrån RSS läsaren en helg så har man sjukt många artiklar i sin ”oläst” mapp, det finns säkert mycket man vill läsa men ibland blir det bara att man trycker ”Read all” ändå.

Förra veckan sprang jag på webbtjänsten FeedRinse som är en slags Yahoo Pipes light. Yahoo Pipes är en tjänst som funnits ett bra tag där man kunnat samla ihop data ifrån alla möjliga håll och kanter och sedan få ut det som en RSS feed. Yahoo Pipes fungerar säkert bra för folk som har stora krav och dessutom tid att sitta och pilla med dess ganska avancerade gränssnitt.

FeedRinse är mycket enklare. Det hela går ut på att du lägger in X antal av dina feeds i FeedRinse och sedan kan du lägga upp filter för vilka artiklar du vill att feeden ska innehålla. Säg t.ex att du vill prenumerera på Sportbladets feed men du vill bara ha artiklar som innehåller ”Manchester United”. Detta kan du göra med FeedRinse. Du kan även skapa ”channels” där du kan lägga upp 4-5 olika feeds i detta fallet kanske du då vill lägga till SvD, DN, GP och Aftonbladets feeds och sedan filtrera på ”Manchester United”.

När du är klar med ditt pusslande väljer du bara den lilla ikonen bredvid din channel eller din feed så kan du få en URL eller lägga din filtrerade/kombinerade feed automatiskt i din rss läsare.

Du kan enkelt lägga till feeds.

Här kan du skapa filter för en viss kanal

Här fiskar du fram din URL, jag hade lite problem att hitta den själv.

Detta är ett sätt att få lite mer ordning på sina feeds. En bra tjänst att ha i bakfickan i alla fall om behovet skulle dyka upp någongång. Hur hanterar du dina feeds?

Andra bloggar om: RSS, FeedRinse, Information Overflow, Feed, Rss-läsare, Yahoo Pipes, Yahoo Pipes alternativ

Jag har pratat om det förr (här och här till exempel) och det är värt att nämnas igen. Många stora etablerade sidor i Sverige är dåliga. Så fort en tjänst blir marknadsledande så verkar det som att all innovation slutar och man gör inte mer än vad nöden kräver för att befästa sin plats. Detta är såklart väldigt farligt och det gäller att ständigt utvecklas för att kunderna ska finnas kvar, förr eller senare så kommer det nån som vill ta över din marknad och lyckas de bara med sin marknadsföring så är du rökt. Hemnet är ett utmärkt exempel på detta.

När jag sökte bostad för ett och ett halvt år sedan så fanns det i princip inga konkurrenter till Hemnet. I alla fall inte som jag kände till. Och jösses vad jag störde mig på Hemnet. Att göra en vanlig enkel sökning krävde att man gick igenom typ 3-4 sidor och gjorde massa krångliga val, gång efter gång. Sedan dess har Hemnet piffat upp sin tjänst lite men det är fortfarande en svårnavigerad och ganska mossig site. Va kul det är att de finns bra alternativ.

Att hemnet dessutom agerar ungefär som ett skivbolag och gör allt för att stoppa dessa innovativa tjänster istället för att lägga krut på att förbättra sin egen skitsida gör det hela ännu roligare. Så se nu till att bojkotta hemnet och använd något av alternativen Booli.se, Boliga.se eller Bospindeln.se istället.

Booli.se

Denna sida läste jag om hos ronnestam.com och efter en snabb test så inser jag varför han gillar sidan. Startsidan är enkel med ett tydligt sökfält där man automatiskt får förslag på adresser via en ”ajax” sökruta. Det gick på cirka 5 sekunder för mig att få upp alla lägenheter i mitt område och sökresultatet presenteras med en karta på ett snyggt sätt. Väl inne kan man välja att filtrera på storlek, pris och dylikt, du kan även kryssa i en ruta för att se nyligen sålda bostäder.

De har dessutom en medlemssida där du kan registrera dig och lägga upp bevakningar, du kan även utan att bli medlem prenumerera på en sökning via RSS.

Kul också med all statistik på förstasidan där man kan se lite hur bostadsmarknaden verkar för tillfället genom att presentera genomsnittliga kvm priset, antal objekt som ligger för försäljning osv.

Boliga.se

Boliga påminner lite mer om Hemnet än Booli.se genom att deras sökning kräver lite fler steg än Booli. En modern sida ska inte ha mer än en sökruta. Man kan ha en avancerad sök funktion också men det borde man få välja isåfall. Se på Google, hur ofta använder du deras avancerade sökfunktion egentligen?

Boliga har dock en tjänst som är riktigt bra. Väljer man att söka via karta så får du upp hela Sverige och kan på ett mycket smidigt sätt bara zooma in på det område du är intresserad av och se hela utbudet på den platsen. Fungerar riktigt bra.

Bospindeln.se

Denna sida har jag tidigare skrivit om så för lite mer detaljer så rekommenderar jag att läsa om den där. Bospindeln påminner en del om Booli.se fast med lite mindre funktioner. För att bara snabbt kolla av ett visst område fungerar den riktigt bra och enligt dem själva så är har Bospindeln det största utbudet av alla sidor.

Finns det fler bra sidor?

Känner du till några andra bra sidor för att hitta bostäder? Kommentera gärna och komplettera denna lista.

Länkar: Booli.se, Boliga.se, Bospindeln.se

Andra bloggar om: Bostad, Söka bostad, Hemnet, Bospindeln, Booli, Boligan, Bostadsrätt, Villa, Web 2.0, Svenskt

Min blick fastnade på en av de hundratals olästa feeds jag hade i min RSS läsare. Det var ett inlägg på där de berättade om ett program som heter Slife och som hamnar i samma kategori av program som Time Snapper som jag tidigare skrivit om. Slife har mycket mer mer funktioner och ser dessutom mycket trevligare ut.

Det hela går alltså ut på att du installerar ett program som sedan ligger i bakgrunden och håller koll på vilka olika program du använder och vilka webbsidor du besöker och sedan ger dig en mängd statistik som kan vara bra att ha när du t.ex tidrapporterar eller om du helt enkelt bara vill ha lite koll på hur du spenderar din tid framför datorn.

Slife är gratis och finns för både Mac och Windows. Kolla även in Rescue Time som Bo tipsade om i mitt inlägg om Time Snapper.

Länk: Slife (via )

Andra bloggar om: Slife, Tidrapportering, Journal, Tider, Kontor, Statistik, Arbetstid, Konsult

Picasa finns nu i version 3 och med den versionen har det kommit en del nytt. Picasa 3 har massor av funktioner och det vore lite väl ambitiöst att skriva om dem alla men jag tänkte skriva lite om de funktioner som jag tycker är trevligast och som jag inte skrivit om tidigare.

[smartads]

Filmer i Picasa 3

Redan tidigare har man kunnat titta på filmklipp i Picasa men i.o.m version 3 så finns det lite mer funktioner på detta område. Du finns t.ex en enkel ”moviemaker” med funktioner som låter dig sammanfoga olika filmer, klippa filmerna, lägga till introduktionstexter och liknande. Det är absolut inget för folk som aspirerar på att bli den nya Bergman men det duger bra åt folk som bara vill lägga upp filmer med familjen på YouTube. På tal om YouTube så kan man direkt via Picasa lägga upp filmer på YouTube, knappa bara in ditt YouTube konto och och välj upload så laddas filmen upp. En annan trevlig funktion är möjligheten att komprimera dina filmer, ofta gör inte digitalkameran detta så bra då det kräver en del processor kraft och man kan spara en del hårddisk utrymme med detta. Jag testade på en fil som var 55mb och den komprimerade blev 10mb, och jag tycker nästan kvalitén kändes bättre på den komprimerade filen.

Redigera filmer i Picasa

Ladda upp filmerna direkt till YouTube

Kollage

Möjligheten att göra kollage av sina bilder har funnits i tidigare versioner av Picasa men i version 3 så finns det mycket mer inställningar. Jag gillar personligen ”Mosaic” kollage där du kan ta ett album och Picasa lägger alla bilderna bredvid varandra i olika storlekar. Kolla skärmdumpen här, blir ganska snyggt.

En galen kväll på Rio-Rio, Glory boat!

Dela med dig

Picasa fungerar som sagt mycket bra med med sin kusin på webben Picasa Web Albums. Och när man nu även direkt kan slänga upp filmerna på YouTube så är det förstås ännu bättre. Men nu är ju detta Google ägda tjänster alltihopa men det finns massor av andra sätt att dela med sig av bilder via Picasa.

• Via mail, man kan antingen klicka på knappen ”Share” som finns uppe i högra hörnet när man tittar på ett album och skicka ett helt album till någon bekant. Du kan självklart också skicka enskilda bilder till när du är ”inne på” en bild.
• Till flickr, med hjälp av pluginen picasa2flickr så får du en liten knapp som gör det enkelt att ladda upp dina bilder till flickr.
• Till facebook, detta har jag tidigare bloggat om så jag ska väl inte gå så djupt in på det men denna plugin gör det i vilket fall väldigt enkelt att ladda upp hela album till facebook.
• Till blogger, detta är också en Google ägd tjänst men det ingår som standard i Picasa i alla fall.
• I fysisk form, Klicka på knappen shop och du får upp en massa alternativ på hur du framkallar dina bilder.

Det finns säkert massor andra plugins för andra fototjänster osv men man kan som sagt var inte täcka allt.

Olika alternativ för att dela med dig av bilder

Framkallning av bilder direkt i Picasa

Share knappen uppe i hörnet låter dig dela med dig ab bilderna via mail, eller synka med ditt webbalbum.

Något mer skoj?

Det finns som sagt var massor av funktioner för att tagga, geotagga, ladda upp och ner album, leka med ansiktsigenkänning, redigera bilder, organisera dina bilder osv osv. Men det jag har täckt här är framförallt nyheterna i version av 3 och sånt som jag tycker är kul. Är ni nyfikna på mer så tycker jag ni ska spana in Google’s Picasa blog. Man kan även kolla vad som är nytt och vad som är ändrat i version 3 av Picasa.

Vad använder ni för program för bilder? Jag har sett mycket intressanta nyheter om Microsoft Live Photo Gallery på senaste. Från Mac användare har jag mest hört att de vill ha Picasa för Mac. Finns det nåt mer bra? Kommentera!

Länk: Picasa 3 nerladdning från Google (se till att ni tar ner trean, söker man på picasa så är det 2.7 som kommer etta, iallafall på svenska Google).

På SIME förra veckan så hade arrangörerna dragit ihop en panel bestående av Mia Rose, Stefan Glaenzer och Ulf Ekberg. Ulf Ekberg känner de flesta till som en medlem i Ace Of Base medan de andra två i panelen kanske är mindre kända för allmänheten. Mia Rose är en artist som helt och hållet har slagit igenom via YouTube och har idag miljontals fans världen. Stefan Glaenzer sitter i styrelsen och är en av finansiärerna till Last.FM.

Det som alla tre har gemensamt är i alla fall att de hittat sätt att tjäna pengar med hjälp av internet samtidigt som skivindustrin lägger alla sina resurser på advokater och lobbyister. Skivindustrin uppkom för att det fanns ett behov av att kunna distribuera musik. Och skivindustrin är död p.g.a av att det inte längre finns ett behov av att distribuera musik. Internet och artisterna själva klarar detta bra själva eller med hjälp av tekniker och PR människor.

När panelen diskuterade satt Stefan Glaenzer mest och log åt skivindustrins korkade kamp och han skrattar förmodligen hela vägen till banken när han plockar ut avkastningen som de cirka 100.000.000 användarna på Last.FM ger, om skivbolagen hade lagt lite mindre pengar på advokater och lobbyism hade de själva kunnat bygga Last.FM.

Mia Rose ler förmodligen minst lika mycket både av att flera miljoner människor vill höra hennes musik och att hon nu dessutom tjänar en massa pengar på det, på nåt hon bara gjorde för skoj skull. Vilket förmodligen de flesta artister gjort från början.

Ulf Ekberg sa att han tyckte det var helt knasigt att artister kunde vara arga på människor för att de ville lyssna på deras musik. Dessutom visade han Ace of Base webbsida där de hade lagt in en mängd roliga funktioner för att göra dina egna remixer på deras låtar och att man kan köpa dessa låtar som alltså användaren själv gjort om. Dessutom kommer de remixer som gruppen gillar bäst komma med på deras nya skiva.

På väg hem på kvällen läser jag något slags artistuppror på DN debatt. Det hela är så fruktansvärt patetiskt och fel så jag nästan blir arg. Artisterna (som av någon anledning har en medelålder på typ 45-50 år) yrar om att en hel svensk generation av talanger är på väg att gå förlorad. För att citera ”Det så kallade svenska musikundret som fanns på 90-talet och början på 2000-talet är därför tyvärr ett minne blott.” Helt seriöst, vad i helvete snackar de om? Jag skulle säga att svensk musik lever och frodas som aldrig förr. På 70-talet hade vi ABBA, på 80-talet hade vi Roxette, på 90-talet hade vi Ace of base. Idag har vi hundratals artister som folk älskar världen över. Varför har inte artister som Jens Lekman, Robyn, Jose Gonzales, Adam Tensta, Timbuktu, Håkan Hellström osv skrivit på det där upproret? De kanske är upptagna med att sälja sin musik till reklamfilmer, spela live, skriva kontrakt med tv-serie producenter, sälja ringsignaler, vara ”featured artist” på Spotify osv, listan kan göras oändligt. Jag vet ej hur dessa inkomster redovisas men det ingår förmodligen inte i skivbranschens siffror de presenterar när de pratar om hur mycket omsättningen minskat osv. DET FINNS ANDRA SÄTT ATT TJÄNA PENGAR ÄN ATT SÄLJA PLASTBITAR.

Jag kan förstå att artister är oroliga för att en av deras marknader har försvunnit och jag försvarar inte piratkopiering rakt av. Det jag blir mest upprörd över är att dessa artister inte inser att de förmodligen har fler fans än aldrig förr. Att det finns oändliga möjligheter för dem att tjäna pengar. Att unga artister har en helt oslagbar möjlighet att nå ut idag som inte fanns på deras tid.

Jag avslutar med ett citat från vad jag tror var gruppen ”The National”.

Bands don’t get rich anymore, but more bands can pay their rents

Man kan skriva helt otroligt mycket om det här. Debatten kanske kan fortsätta bland kommentarerna. Och det är skönt att läsa om artister som förstår vad det handlar om. Tack Jason.

Andra bloggar om: Mia Rose, SIME, Timbuktu, Fildelning, Pirat, Piratkopiering, Ulf Ekberg, Last.FM