Den hela började redan på 1600-talet med att det var en tysk som hette Schikard som kom på en maskin som kunde räkna. Idén var helt genial och IBM byggde många år senare en modell som fungerade jättebra efter några gamla ritningar som man hittade. Framåt under århundradena så byggde många gubbar en massa maskiner som kunde räkna. Det var inte förrän under andra världskriget och efter som det blev rejäl fart på utvecklingen och man byggde massor av datorer. En av de första var ENIAC som användes för att knäcka tyska koder under andra världskriget. Det var en väldigt stor apparat som inrymde en hel Gymnastiksal och bestod av 17.000 elektronrör.
De första ideérna till Internet uppstod för cirka 30 år sedan. Tanken var att man skulle bygga ett datornätverk som stod emot ett kärnvapenanfall. Alltså man behövde ett nätverk som inte slogs ut helt och hållet om en liten del skulle bli sönderbombad. Idén var att man skulle ha ett nät som stod sammanbundet i ett antal knutar som var lika mycket "värda" allihopa utan någon central knutpunkt som alla var beroende av. Den skulle fungera som ett stort nät där informationen kunde ta vilken väg den ville bara den kom fram till målet på något sätt. Detta skulle göra att ifall t.ex. en knut blev sönderbombad så skulle informationen ändå kunna ta sig förbi fast då ta en annan väg än den som var tänkt från början.
ARPANET
Pentagon Advanced Reserach Projekt Agency fick uppdraget att göra nätverket som först bara bestod av fyra stycken ihopkopplade datorer mellan universitet i Kalifornien och det i Utah. Det fungerade jättebra och nätverket fungerade precis så som de hade tänkt sig det från början. Nätverket fick namnet ARPANET efter den arbetsgrupp som hade gjort nätet. 1972 visades ARPANET för första gången för allmänheten. Det blev genast ett stort intresse från universitet och högskolor runt om i USA. Redan 1973 kopplade man in den första datorn utanför USA på nätet. Forskare och lärare upptäckte ganska snabbt att man inte bara kunde använda nätet till att skicka arbetsmaterial och resultat till varandra utan man kunde också skicka brev till varandra med allmänt skvaller och sådant. Det kan man säga var den första chatten på internet. Det ursprungliga kommunikationsspråket NCP (Network Control Protocol) blev snabbt omodernt och det ersattes till sist av ett språk som hette TCP/IP (Transmission Control Protocol/Internet Protocol) som vi använder än idag.
1983 så bröt sig den militära delen av Arpanet ut och bildade sitt eget nät som kallades milnet. De tyckte att det hade blivit för dålig säkerhet på det ursprungliga nätet i och med att fler och fler privatpersoner med kraftfulla datorer anslöt sig till nätet. Det är först nu det börjar likna dagens Internet. Fler och fler anslöt sig till det globala Nätverket och ingen försökte egentligen hindra det. Internet har nästan alltid varit förknippat med slagord som "Information wants to be free" och "Knowledge is power" och det är ju bra. Man började nu också, eftersom det hela tiden blev fler och fler som anslöt sig, dela upp nätet i olika delar. Det gjordes genom att ge olika adresser en filändelse som visade vad det var för något. Exempel på sådana följer här nedan.
Gov - Regeringsinstitutioner
Mil - Militära institutioner
Edu - Utbildningsinstitutioner
Com - Kommersiella tjänster
Org - Organisationer
Net - Nätverksbaser
Den första januari 1983 är en viktig dag för internet. Det var nämligen då som alla var tvungna att övergå till TCP/IP protokollet och lämna det gamla NCP. Det är nu man kan börja tala om dagens internet. I och med denna standardisering så blev det möjligt för vilket litet nätverk som helst någonstans i världen att ansluta sig till Arpanet. 1988 ansluter sig Sunet till Arpanet och det var de först med i Sverige Det spelade heller igen roll vad man hade för dator utan alla olika dator märken kunde hantera systemet och det gjorde att storleken på nätet ökade kraftigt under mitten av 80-talet. Det började även komma bidrag till USAs skolor och Universitet så de kunde ansluta sig. I och med att storleken ökar så ökar också kraven på snabbhet. Så man ökade snabbheten på nätet från 56 kbps till 1,5 Mbps (motsvarar en ökning från ca 1 till 40 fullskrivna A4sidor per sekund). Det var som ni kanske förstår en mycket stor ökning och internet gick väldigt fort och alla var nöjda och glada. Men 1988 kom någon på att man kunde förstöra lite på nätet och den personen gjorde ett program som samlade upp en massa information som spred sig automatiskt från dator till dator och slöade ner nätet oerhört i flera dagar. Nu förtiden har man bildat en organisation (CERT) som ska försöka förhindra dessa så kallade virus.
År 1989 upphör Arpanet officiellt och Intenet uppstår. Det dröjer några år till innan den stora allmänheten får tillgång till nätet men under de stora internet åren 95-96 så exploderar internetanvändandet. Nästan alla inklusive riksdag och regering var helt inne på internet och alla skulle ha egna företags hemsidor och sådant. Nästan alla skolor ordnade internet till sina elever och lärare. Cirka 170 länder är nu anslutna och det antalet ökar ständigt. Fast man ser fortfarande att det är en ganska så västerländsk pryl. I Kina t. ex. så har bara cirka 100. 000 tusen människor tillgång till internet. I USA däremot så har nästan alla tillgång till internet via skolor, jobb, bibliotek och sådant. Dessa siffror kommer självklart snabbt att bli inaktuella men det visar ändå lite på vilken skillnad det är berode på var man bor i världen.
//Ola
